lördag 29 september 2018

Kärlek och plikt

Livet är inte sig likt längre.
Jag vet inte vad det är eller vad som hänt.
Men mitt liv är inte sig likt längre.
Mitt liv har ändrat håll många gånger och gjort tvära kast i både positiva och negativa riktningar.
Nu känns det endast och allenast som en mörk, svart och uppgiven riktning.

Vad händer?
Vad har hänt?

Samtidigt som jag är rastlös och nära på rotlös, så har jag ingen ork eller energi till någonting.
Varför???
Var finns min energi?
Var finns min lust?
Vad är det som händer?
Varför kommer jag inte ut på en löprunda?
Varför får jag ingenting gjort?
Varför känner jag ingen glädje eller längtan?

Vad händer?

Jag går omkring som i dvala. Jag hör och ser mina barn, jag lämnar dem på kalas, vi cyklar och handlar lördagsgodis, jag följer dem till frisören, vi äter mat tillsammans, vi läser deras läxor ihop. Men jag lever som i en bubbla. En bubbla av hopplös- och uppgivenhet.

Samtidigt är det ju så att föräldraskapet är ett kall. Det går inte att ge upp. Tacka fasen för det ❤️🙏 Plikt och föräldraskap är många gånger räddningen utan att vi vet.

Kärlek, plikt och mammakänslor  ❤️

Om 1 v fyller min dotter 10år
Om 1månad är det tid att mysa Halloween
Om 3 mån är det tid för den vackra julehögtiden.

Efter detta fyller maken 50år och både det ena och det andra är inplanerat ❤️😍

Keep on !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar