Vid fyratiden på morgnarna är det stopp för mig med sömnen. Kommande dagen börjar gnaga i mig, stressen växer, ångesten tar form, tankar om meningen med allt...
Som så ofta, gick jag upp först av alla i familjen trots att jag är den enda som inte ska iväg någonstans. Det kändes som att huvudet skulle brisera på mig. Var jag bakfull? Nej, klart att jag inte var. Inte en droppe hade jag ju druckit. Ni som haft baksmälla någon gång vet hur hemskt det är. Hela dagen är förstörd och man vill liksom bara gräva ner sig och slippa känna. Det är nästan så att man vill hugga av sig sitt huvud. SÅ kändes det i morse - utan baksmälla. Jag förstod direkt att det var blodtrycket som skjutit i höjden. La mig och tog trycket 199/97. Så där var svaret på min "baksmälla". Effektiv medicin lyckades få det sänkt efter ett par timmar.
långpassen på över 15 km som brukar vara inplanerade. Men denna vecka har jag skrivit en planering. Jag vet egentligen inte om det är så bra eftersom jag blir skitstressad av den och inte kan träna när/ för att det är roligt. Utan MÅSTE hålla mig till planeringen.
Hur som; i dag står det Norska Intervaller (4 x 4) på schemat. JAG HATAR INTERVALLER och är skitnervös inför detta - trots att jag ska göra det helt för mig själv. Jag har lyckats få in intervallerna på klockan så att den ska pipa när det är dags för vila resp. ge järnet. Jag är totalt slut redan innan jag ens gett mig ut 😅. Men jag vet hur nöjd jag kommer vara efteråt. Vill ju träna upp både tempo och kondition. Just dessa intervaller 4 x 4 ska tydligen vara optimala för att träna upp syreupptagningsförmågan - alltså konditionen. Så det blir nog bra..? Lite 3D-övningar, knäböj....och sen är det inte mycket att be för...
Det här blir bra. PEPP! PEPP!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar