Maaammmaaaaa!!! Jag rusade ut i hallen och hann inte mer än ana mellansonens fötter i trappan från ovanvåningen, innan en hel kaskad med spyor kastades ur honom och täckte i stort sett varenda trappsteg. Det forsade vidare ner för trappstegen ner på hallgolvet....Så kom nästa kaskad och de vita väggarna i trappan och i hallen var plötsligt inte vita längre, utan nedstänkta med en sörja av gårdagens middag med efterrätt 👾.
Var skulle jag börja? Maken kom upp, men honom skickade jag i säng igen. Han har så lätt att bli smittad. Sen var det bara att börja skrapa ner det värsta i en hink, skura golv och trappa - flera gånger om och sedan tvätta väggar. Då kom nästa kaskad från sonen; denna gång över badrumsgolvet. Beordrade sonen in i duschen medan jag skurade det golvet. Vid det här laget hade det hunnit gå 1,5h och jag hade varit vaken sen kl.3.
Sonen lyckades somna om framåt 5-tiden...men jag har inte sovit något sen kl.3 i natt. Men jag känner mig inte mer som ett vrak än jag gjorde igår...
11 dagar till Göteborgsvarvet och 25 dagar till Stockholm Marathon. Jag börjar känna mig stressad. Mitt mående har jag gjort att jag löptränat minimalt den senaste veckan. Och sen en knapp vecka tillbaka trilskas ju även foten. Jag längtar SÅ OTROLIGT MYCKET EFTER EN LÖPTUR. I morgon ska jag ta mig ut igen. Det är sällan jag mår så bra som efter att jag sprungit.Det är mycket som spelar in hur man mår. Vad är t.ex. ett hälsosamt liv? Tänker att det ser olika ut för oss alla. Men det finns några saker som är viktiga i alla våras liv; sömn, kost och motion. Motion får jag tillräckligt och i lagom dos i form av löpningen samt gruppträningen på IFC. De andra två punkterna, kost och sömn, är värre för mig. Jag har dragits med svåra sömnproblem ända sedan i tonåren och en natt utan sömnmedicin = sömnlös natt. Kosten då? Jo jag tänker mer på den nu när jag tränar. Har läst på en del och har efter det fått till en bra och näringsrik frukost; filmjölk som jag blandar med linfrön, solrosfrön, pumpakärnor, chiafrön och FINAXs Sunt&Gott. Till detta en grov smörgås med ost. Ja, lunch, mellanmål och middag är också ok - sett ur ett hälsosamt perspektiv och ur mitt perspektiv som löpare. MEN! Jag älskar godis och rödvin. Godis (gärna Marabou choklad eller lösviktsgodis) äter jag nästan dagligen. Jag ser det inte som ett jätteproblem egentligen - men jag skulle ändå önska att jag kunde låta bli. Under alla mina år som anorektiker och bulimiker fanns det ju inte på världskartan att jag skulle äta godis, glass eller kakor om det inte var i sjukt kopiösa mängder och sedan kräkas upp det. Därför njuter jag nog extra av det nu när jag kan äta 200 g lösviktsgodis, stoppa där och inte få panik. Vinet då? Känns ok med vin fre och lö kväll. Men de gånger jag druckit fler kvällar under en vecka, mår jag inte bra - varken psykiskt eller fysiskt.
Sen behöver vi såklart en lagom dos av socialt umgänge, vi behöver kärlek mm mm.
I den period jag är inne i nu, känns det som att allt jag ovan beskriver är ett stort kaos. Sömnen är en katastrof, måltiderna fungerar väl bra, men jag äter extra mycket godis under denna depression. Träningen går på sparlåga, vilket jag känner att jag mår sämre av. Socialt umgänge = noll! Vill inte - orkar inte! Kärlek finns såklart i mitt liv. Dock är jag inte kapabel att ta in det just nu; varken att ge eller ta emot.
Allt gott till er alla! Tack för alla kommentarer jag får kring mitt bloggande; de flesta på facebook och på messenger, samt några här på bloggen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar